MALAKAI

ONE 🎈

Malakai, 1 år.

Imorgon fyller min lilla bebis 1 år! Har tittat tillbaka på alla bilder och kan inte förstå hur den nyfödda bebisen på bilderna ett ögonblick senare nu ska fylla 1. Hallå? Hur är det ens möjligt?

Vi har alla legat utslagna i influensa senaste veckan. Barnen och Englishman först och nu jag. Har ett inflammerat öga för tillfället, men hjärtat är lika varmt och fullt av känslor ändå.

Tidgare i veckan gick jag igenom bilder från när Alfie var nyfödd och hans födelsedagar sedan dess (han fyllde 7 år igår). Det stämmer verkligen att man satsar lite mer på första barnet. 🙈 Tårtorna och kalasen osv. Jag har plannerat en tallrik gröt med jordgubbar till Malakai imorgon. Det är tur att kärleken inte mäts i hur satsigt firande man får.

Det går inte med ord beskriva hur mycket jag älskar dig!

Nu ska jag slå in ett paket, blåsa upp en ballong och sedan sova och vila den här trötta kroppen. God natt på er!

ELEVEN MONTHS AND WALKING ❤️

Exakt en dag innan 11 månader tog den här lilla pojken sitt allra första steg. Man går nästan sönder så sött det är. Det tog visserligen någon vecka till innan han förstod grejen helt, men nu har vi en superglad liten pojke här i huset som går helt själv. Samtidigt en mamma som förundras över hur tiden kan gå så otroligt fort. Det känns inte helt klokt. Snart är han dessutom ett år. Hur detta går ihop är det ingen som vet.

WHITE AS SNOW

Ligger i sängen och hoppas att lilleman inte ska vakna. Han är inne i den sjunde utvecklingsfasen nu och har varit lite känsligare och krävt lite mer närhet i snart 4 veckor. Varje kväll lägger jag ner honom i hans egna säng och varje natt vaknar han och vill sova i vår. Ha tålamod, säger appen. Snart är fasen över.

Har tänkt så mycket på min vandring med Jesus de senaste veckorna. I början när jag precis hade insett hur mycket han älskade mig var allt så fantastiskt. Det var svårt att tänka att något någonsin skulle bli jobbigt igen. Jag hade fått ett helt nytt hjärta och grät så ofta av tacksamhet.

Fick en bild nyligen att det var som om jag fått helt nya kläder som glittrade och var vita om snö. Det är ju en bild på rättfärdigheten som jag fick när jag vände om till honom och fick Hans liv. Aldrig någonsin vill jag gå tillbaka och leva för mig själv igen. Men jag behöver verkligen dagligen vända mig till honom som kommer med helt ny fantastisk nåd! Tack gode Gud! Precis som jag tvättar mina riktiga kläder behöver jag komma till honom igen och igen.

Men jag hade inte insett att vandringen är daglig och inte bara när jag tror att jag behöver honom. Det behöver jag ständigt påminna mig om. Och när det känns jobbigt vet jag att jag växer och kommer ut med en ny färdighet, precis som min lilla Malakai efter sin utvecklingsfas.

STANNAT UPP MEN STÅR INTE STILL

Februari närmar sig sitt slut. Hur har ni det där ute i kylan? Vi fortsätter med lugnt tempo sista dagarna på sportlovet. Dän åkte iväg till Tyskland tidigt imorse så det är bara jag och apekatterna kvar.

Igår fick han den här filten av sin kollega Viivi som hon har gjort själv. Helt otroligt vilket hantverk! Har drömt om en sådan här filt sedan jag såg dem första gången. Tack, tack, tack älskade Viivi!

(Här finns hennes etsyshop och här instagram.)

TEN MONTHS

Malakai, 10 månader.

Mammas lilla hjärta har hunnit bli 10 månader. Det var några dagar sedan nu men bilden togs iallafall (nästan) på rätt dag.

Här hemma har vi sportlov. Alfie slog i huvudet i en olycka i helgen så här blir det mer vila än sport. :'( Det blev ingen större skada som tur var men doktorn har sagt vila, så vi tittar på tv och bygger kojor.

Nu har jag lagt alla barnen och ska städa upp efter dagens lek bara för att kunna stöka ner imorgon igen. Trevligt lov på er!

NIO MÅNADER

Poff, sa det och så blev det nytt år. Inte igår heller utan redan två veckor sedan. Cray, cray!

Förra veckan blev den här lilla killen iallafall 9 månader. Nu har han funnits lika länge utanför magen som inne. Jag försökte tänka tillbaka till hur det var när jag hade honom inne i magen idag men jag kommer nästan inte ihåg. Det känns som en evighet sedan. Däremot kommer jag ihåg exakt vad jag gjorde och kände förra nyårsafton precis som om det vore igår. Är inte det märkligt?

Hoppas att året har börjat bra för er alla! En sak jag fick från Herren inför det nya året var ”tacksamhet”. Det låter kanske självklart men är något jag ska bli bättre på! Det är en nyckel och ett vapen mot oro och vem behöver inte det? Se löftet i detta bibelordet: 🙌🏼

”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med _tacksägelse_. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”

‭‭Filipperbrevet‬ ‭4:6-7

8 MONTHS

Han ligger och snoozar i min famn just i denna stund. Det sänds ut så många känslor av kärlek och lugn när han ligger här. Otroligt egentligen hur vi är skapta. Att närheten har den effekten.

8 månader nu och så oändligt tacksam.

Har införskaffat mig en lära gå-stol som förhoppningsvis dyker upp på posten snart. Han älskar att åla och utforska golvet så jag hoppas att han kommer att gilla att ta sig fram i upprätt ställning också. Hade inga sådana här flashiga bebisprylar till dom andra barnen. Ofta är dom ju rätt fula men vad gör man inte för lite avlastning nu?

NEW ORLEANS

Nyss hemkommen från två fantastiska veckor i New Orleans. Vi har hälsat på Englishmans bror och deras nya lilla bebis som är precis en månad yngre än Malakai.

Vi har åkt brandbil, varit på stranden, gått på zoo, åkt på safari, gått långa promenader längst Mississippi, shoppat, hälsat på familj, ätit gott och firat Thanksgiving.

Sist vi var här var Alfie lika gammal som Malakai är nu. Jag har en likadan bild med Alfie på Englishmans axlar utanför ikoniska Café du Mond mitt i New Orleans. Så härligt att få göra nya minnen och spendera kvalitétatid med släkten.

Det känns lite konstigt att komma hem till jul nu men jättemysigt också såklart!

SIX MONTHS

Jag vet att jag inte är världens mest frekventa bloggare nu för tiden. Någon har kanske undrat hur det går för den här lilla krabaten. 6 månader blir han imorgon och har redan lärt sig att åla. Favoritsaken för tillfället är att ta av sig sina strumpor och äta upp dem. Allt som kommer i hans väg hamnar i munnen, så man får vara på sin vakt.

Tänk om jag visste vilken lycka han skulle ge mig. LOVE, LOVE, LOVE! Vi är alla helt förälskade i denna lilla skrutt som nästan alltid är glad och så lugn och fridfull. Tur för mig eftersom brorsorna kan vara väldigt i n t e n s i v a. Jag brukar tänka att om Carlsberg gjorde bebisar skulle det vara en Malakai, men nu är det ju inte Carlsberg som har gjort honom. :) Vår fantastiska gåva från Gud.

STUDIO LOVE AND TINY BABY TOES

Idag har jag fixat och städat i min ateljé. För första gången på jag vet inte hur länge har skaparlusten kommit tillbaka. Jag visste ärligt talat inte om den skulle komma tillbaka alls så det känns väldigt kul.

Har ställt in alla färger och penslar som övervintrat här hemma men inte hunnit måla något än.

Har ju dessa små fötter som måste hinnas gosa med också. Prio ett!